Kommer ni ihåg det där pysslet som kallades ”finn fem fel”? Den gick ut på att jämföra två identiska bilder, varav den ena hade fem saker som var fel. I skolan har vi betygssystem som bedömer elevers förmåga enligt en skala. Vad är det som får det mesta fokus? De ämnen där det går mindre bra. När vi tillrättavisar våra barn är det oftast det negativa som får uppmärksamhet.
Vi är lärda att leta fel på andra och på oss själva. Istället för att säga till ett barn: Sluta väsnas! Går det lika bra att säga: Åh vad ni har roligt ser jag, jag vill att ni leker där borta så jag kan jobba.
Felsökningsbeteendet gör att vi överför dålig självkänsla och dålig kommunikation till nästa generation. Ärligt talat måste det vara tråkigt att höra sin tonårsdotter ifrågasätta vuxnas kunskaper i klädtvätt när hon aldrig gjort det själv.
Vi letar alla efter en ledare i vårt liv. Det krävs mycket träning att bli en själv, så det bästa är att titta på andra ledare. Hur agerar de? Vilka resurser har de omkring sig? Rannsaka dig själv och ställ krav. En ny vana kräver 21 dagars inlärning. Sätt ett mål att skapa en ny vana och du har redan tagit ett steg längre än många andra.
Barn behöver inga chefer, de behöver ledare. När du börjar lysa följer de dig. De gör som du gör. Vad du säger har underordnad betydelse. Snart börjar vuxna se dig. De letar också efter en ledare. Nu har du möjlighet att göra vad du vill med ditt liv. Allt börjar med en förändring. När du spräckt nollan går det lättare. Det finns enkla knep att skapa nya vanor.