Utanförskap
Begreppet utanförskap har kommit att användas flitigt i olika sammanhang, inte minst av regeringsföreträdare sedan den borgerliga alliansen kom till makten 2006. Användningen av begreppet har beskrivits som problematiskt eftersom regeringen inte presenterat någon entydig definition (Riksrevisio-nen 2008). Den grundläggande utgångspunkten vid användningen av be-greppet är individens deltagande på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan olika mått ligger i vilka egenskaper man väljer att foga samman för att säga något om utanförskapet. SCB:s indikator byggs upp av information om in-divider med försörjning från olika ersättningssystem. Utgångspunkten är statistik över antalet personer i åldrarna 20-64 som försörjs genom sjukpen-ning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekono-miskt bistånd.
För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar mäts antalet helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses antalet individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersätt-ning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
Vad som kan konstateras i tabell 1 är att andelen arbetslösa och personer som försörjs via olika ersättningar och bidrag ökade fram till 2005 för att sedan minska. 2008 var andelen cirka 19 procent. Minskningen för hela pe-rioden motsvarar cirka 4 procentenheter.
I såväl tabell 1 som figur 1 kan det också konstateras att det finns en stor variation inom det samlade måttet. Vi kan bland annat se att andelen perso-ner med sjukpenning minskat under perioden medan andelen med sjuk- och aktivitetsersättning ökat. Arbetslösheten har också minskat under perioden och tillsammans med förändringen av antalet personer med sjukpenning så förklarar man sannolikt en stor del av minskningen i det sammantagna måt-tet.
Om vi utgår från SCB:s statistik över helårsekvivalenser och använder det för att beteckna det så kallade utanförskapet framgår det att andelen är större i Gävleborgs län än i övriga riket. Relaterar vi Gävleborg till de övriga länen i Sverige så kan det konstateras att länet utmärker sig genom att utanförskapet är relativt stort under hela perioden. Tillsammans med Jämtlands och Norrbottens län ligger de konstant bland de tre län med störst andel personer försörjda med sociala ersättningar och bidrag
Relateras den regionala statistiken för Gävleborgs län till utvecklingen i riket som helhet kan det konstateras att utvecklingen är relativt likvärdig. Skillnaden är som störst 2004 då andelen för gävlebors län ligger 5,8 pro-centenheter under riket. Skillnaden minskar sedan något för att vara som minst 2008 (3,9 procentenheter).
UTREDNINGSTJÄNSTEN
Johan Mörck