Två generationer bakåt köpte barnen 1-öres kola. På slutet av 70-talet gick en kola på 25 öre. Snart höjdes kolapriset till 50 öre. Nu år 2010 kostar kolan 1 krona oavsett om det står 50 öre på prislappen. Alla dessa ören är borta i våra plånböcker. I prissättningssystemet lever de i allra högsta grad som räkneenhet.
Öre som myntenhet infördes i full skala 1855 då decimalsystemet kom att gälla. Då delades en riksdaler upp i 100 öre. 50-öringen har slagits som mynt i silver, kopparnickel och slutligen endast koppar. Silver var en vanlig metall att slå mynt av. Från valören 10-öre och uppåt återfinns silver som basmetallen i mynt.
De mynt som idag gäller har inget silver, utan en legering av koppar och nickel. Före 1969 hade 1-kronan ett stort silverinnehåll varvid många har smälts ner på grund av stigande värde på metallen. Tiokronan är annorlunda och har en legering av koppar aluminium, zink och tenn.

1971 försvann 1- och 2-öringen. 5- och 25-öringen försvann 1985 och 10-öringen 1991. Nu har den sista öringen dragits upp ur det svenska valutaträsket. 50-öre har slutat gälla och många av oss kommer hitta dessa mynt i lådor och fickor under lång tid framöver. Handeln avrundar uppåt och vi får vackert bita i det äpplet. En annan faktor till att öre har försvunnit är att valutan minskat i värde. Vi får helt enkelt mindre för pengarna.