Scharp: 2 av 3 som kommer från skolan får jobb i privata företag vilket gör skolan till en viktig ”leverantör”. Vi upplever nu en snabb omvandling och de nya yrkena kräver kompetens inom data och IT. Vi har fått nya yrken som IT-tekniker och livsstilscoach. Skolan levererar tyvärr för dåligt resultat, 4 av 10 studenter får inte kvalificerat jobb. Vissa Högskolor fungerar jättebra men det finns undantag. Bra Högskolor har bra samarbete med näringslivet med fadderföretag mm som ger praktikjobb, examensjobb etc. Det leder också till att det går fortare att få jobb och bättre lön. Det är för dålig matchning mellan utbildning och arbetsliv.
Sandin: Sandvik har startat en egen skola för att vi skall få rätt kompetens. Vi erbjuder spetsutbildningar för operatörer mm. Tyvärr är högskoleutbildade ingenjörer en bristvara. Ungdomarnas intresse måste väckas tidigare, redan i grundskolan. Det är också för stora skillnader i kunskaperna i matte. Vi erbjuder extra stöttning för våra elever men vi måste också ställa krav på föräldrarna att stötta sina barn. Ungdomarna måste också få lära sig hur man skall förhålla sig till arbete, ansvarskänsla mm. Skolpengen räcker inte för våra ambitioner så Sandvik skjuter till i snitt 200 000 kronor per elev för en treårig utbildning. Vi erbjuder också traineeprogram, högskolepoäng, utlandspraktik, feriejobb mm samt inte minst ett extra studiebidrag på 475 kronor per månad.
Swartling: Läroplanerna kan ju inte vara föräldrarnas ansvar!
Sandin: Vi fördelar resurserna efter elevens behov. Vi har också extra lärarresurser. Det behövs när vi skall konkurrera internationellt. I Kina och Indien ställer man stora krav på utbildning när man anställer. Den dag de ändrar det hierarkiska styret kommer det att bli tufft för oss!
Ljung: Vi har gjort en enkät bland 33 000 företag runt om i världen. I Sverige uppgav 33 % av företagen att de hade svårt att rekrytera kompetent personal trots lågkonjunktur. Motsvarande siffror var i Japan 55 % och Rumänien 62 % medan det var bara 15 % i Japan. I Asien är det vanligt med dubbla examina. I Sverige har vi varit oerhört produktiva men det går snabbt att hamna i baksätet om man inte hänger med! Det finns drivkraft i dagens ungdom men morötterna kan bli lite fel. Varför är det inte lika juste att vara ingenjör som idol? När ungdomar listar sina drömjobb kommer ingenjör högt upp medan musiker hamnar tvåa.
Scharp: Kopplingen till jobb kommer för sent!
Yildrim: Det är ännu svårare för invandrare. Förr kom finländare och andra hit och ”täppte till hålen” men idag stannar de hemma och jobbar. Så vem skall jobba? Sverige är ett bra land men bland de sämsta när det gäller ungdomars och invandrares delaktighet i arbetslivet. Ett jobb är den bästa SYO-konsulenten, men det är för långt steg mellan utbildning och jobb. I USA tar det 21 dagar för att få första jobbet men 21 år för att få samma lön som de mer erfarna. I Sverige är det nästan tvärt om… Men det blir bättre möjligheter för invandrare, idag tar det i snitt två år att få jobb mot 8 år för några år sedan. Varför är det så dåligt med utbildning för utländska läkare? I Stockholm har vi en sådan specialutbildning med just nu 120 läkare på skolbänken som bland annat får lära sig svenska anpassat för deras yrke.
Sandin: Vi planerar företagsanpassad utbildning i samarbete med Högskolorna i Gävle och Dalarna.
Ljung: I Indien har man lyckats så bra att man börjar få brist på kompetent personal.
Swartling: Många 90-talister känner sig frustration och uppgivenhet och man saknar motivation. Uppgivenhet för att man inte ser möjligheterna.
Ljung: Det finns extremt fokuserade 90-talister men det finns också en grupp som inte är det. 90-talisterna är dessutom mer otåliga och därmed mer lättrörliga. Att tjäna pengar är inte deras största drivkraft. Trygghet är vikigare för dem än för 60- och 70-talisterna.. Man strävar efter balans i livet, gärna mycket pengar men inte på bekostnad av famlijelivet.
Scharp: Barn är extremt entreprenöriella men det upphör i 6-7-årsåldern på grund av ”likformningen”. Morgondagens krav handlar om kunskaper men också förmåga att använda den. Social och analytisk kompetens, entreprenöriell förmåga plus motivation drivkraft kommer att bli viktiga egenskaper. Hur stimulerar skolan det?
Sandin: Ung Företagsamhet är ett bra exempel på hur man utveckla de här egenskaperna. När vi anställer en ingenjör tittar vi också på den sociala kompetensen och förmågan att samarbeta. Flit, arbetsmoral och förmåga att både kunna gasa och bromsa är också viktigt.
Scharp: Skolan måste göra det möjligt för alla att nå sin maximala nivå efter sina egna förutsättningar. Utbildningen har inte varit kopplad till jobb. Skollagen borde ställa krav på att utbildningen skall elda till jobb. Samverkan mellan skola och arbetsliv måste genomsyra hela utbildningen. Vems är ansvaret? Det är självklart individens ansvar när man väljer utbildning men det saknas ofta information och uppföljning. Där är det stora skillnader mellan skolorna.
Yildrim: Det behövs en samhällsinsats att hjälpa både företag och skola. Vi kan inte konkurrera med Indien och Kina när det gäller tillverkning. De är för många! Vi måste i stället anstränga oss att bli etta på våra specialområden!
Sandin: Det räcker inte med att ändra skollagen, vi måste själva agera. Vi få ett bättre samarbete på alla nivåer i skolan. Vi måste också bli bättre på att hantera problemelever.
Scharp: Ungdomarna blir vuxna allt senare. I Sverige etablerar man sig först i 27–28-årsåldern, de äldsta i världen. De behöver jobba tills de är 70 om de skall kunna jobba ihop till pensionen. Redan när man är 15 måste man göra ett klokt val av utbildningslinje för sin framtid. Man bör läsa det man är intresserad av.
Sandin: Ungdomarna måste få veta konsekvenserna av sitt beslut.
Swartling: Man är egentligen för ung för att fatta ett så viktigt beslut.
Scharp: Man måste också se till att fullfölja sin gymnasieutbildning och helst sommarjobba med anknytning till utbildningen. Man bör också tänka sig för när det gäller att skaffa barn innan utbildningen är klar. Börja utbildningen så snabbt det går och ta hjälp av föräldrar och vänner. Sen gäller det att vara aktiv när man söker jobb och man bör undvika att ta jobb som ligger långt från utbildningen.
Ljung: Utbildning är färskvara och idag krävs det också arbetslivserfarenhet. Därför bör man begränsa studenternas möjligheter att arbeta parallellt med studierna.
Yildrim: 1982 slutade med arbetskraftsinvandring och började kalla det flyktinginvandring i stället. Men många invandrare har internationell erfarenhet och därför borde invandringen kunna skapa jobb i stället för arbetslöshet.
Panelsamtalet avslutades och alla deltagare kände sig säkert berörda av de olika idéerna som lades fram.
Sam Yildrim är armenier och kom från Turkiet för 30 år sedan.
- Det finns bra ambitioner att skapa möjligheter för andra, sa Sam Yildrim. I Stockholm har vi ett bra utbyte genom att eleverna kan välja bland flera utbildningar som passar just dem.
Mer info om Rikskonferensen: http://www.gavle.se/ssa2010