Hur vi kan hitta nya vägar för att nå fram till de enskilda individerna, utifrån deras specifika behov och önskemål, är riktlinjerna för en framgångsrik kommunikation. Det handlar om att skapa och förmedla upplevelser som är högst individuella och personliga, vars resultat framkallar en image i form av mentala bilder och föreställningar. Enligt flera forskningsrapporter blir det allt mer tydligt att man som mottagare av kommersiella budskap går allt mer från de funktionella egenskaperna till de emotionella fördelarna. Därför ställs det högre krav på oss som skapar och levererar kommunikationslösningar att ha förståelse för hur varumärket bygger och utvecklar en image som direkt knyter an till mottagarens identitet, livsstil och karaktärsdrag. Detta har bidragit till att traditionella medier som annonsering, TV- och radioreklam har fått ge med sig till den upplevelsebaserade marknadsföringen som handlar om att kommunicera med hjälp av våra fem sinnen.

Vi använder våra öron för att höra och vår hjärna för att lyssna!

Låt oss titta närmare på ljudet som är ett av våra fem sinnen som ännu inte används som en självklar del i kommunikationen, men som är en viktig del i den upplevelsebaserade marknadsföringen. Vi har alltid funnit en mening med ljud. Vi formar vår identitet kring ljud. Vi styrs undermedvetet och påverkas av ljud. Därför börjar allt fler att förstå värdet av att stärka varumärkets identitet och image med hjälp av såväl musik som olika ljudlandskap och klangbilder. För att detta ska kunna ske på ett effektivt sätt gäller det att se det ur ett helhetsperspektiv. Det finns exempelvis studier som visar på att närmare 40 % av användarna av mobiltelefoner värderar ringsignalen mer än själva designen. När det handlar om att använda sig av rena musikkompositioner som bakgrund i butiker påverkar det både personal och konsumenter. Det bidrar till ökad effektivitet, konsumtion och besöksfrekvens, allt utifrån hur musiken framförs och vilka låtval som görs. Ju långsammare tempo musiken går i, desto mer handlar konsumenterna. Å andra sidan konsumeras mindre ju snabbare tempo musiken går i. På restauranger som spelar långsam musik sitter gästerna kvar längre vilket resulterar i att mer pengar spenderas i baren. Vill man signalera lyx och premium kvalité väljer man klassisk musik medan rock väljs när man vill signalera ungdomlighet. Musikens kraft är oändlig. För att inte tala om vad som inträffade i en by i Australien där invånarna såg tendenser på ökad kriminalitet och ville vidta åtgärder mot detta. I stället för att ta till traditionella medel som ökad övervakning och förstärkta säkerhetsåtgärder beslöt de sig för att pröva en ny metod med hjälp av musik. Vid varje kvarter placerades högtalare som spelade klassisk musik med kompositörer som Mozart, Beethoven, Bach och Brahms. På mindre än en vecka kunde de konstatera att kriminaliteten hade avtagit dramatiskt. Så visst påverkas vi av det vi hör även om vi inte alla gånger lyssnar.

Musik kan skapa nya minnen, påminna oss om det förflutna och ta oss till nya dimensioner. Men en ljudidentitet kan ta varumärket både längre och djupare.

Det som förenar ledande varumärken är deras medvetenhet och förståelse för hur en unik ljudidentitet bygger varumärket. För att lyckas med detta ska resultatet ligga helt i linje med varumärkets kärna, det innersta löftet, för att sedan gestaltas och göra sig hörd i de olika sammanhangen man möter sina kunder och konsumenter (telefonsvararen, mötesrummet, webbplatsen, receptionen, företagsfilmen, ringsignalen och mässan etcetera). Många ledande varumärken vet värdet av att stärka sin identitet och konkurrenskraft med hjälp av en ljudidentitet. Bland världsledande varumärken är BMW, Coca Cola och Harley Davidson några av många exempel på hur man har lyckats skapa en unik ljudidentitet kopplade till sina respektive varumärken.


Ett auditivt DNA – ”det auditiva varumärket” hjälper till med att förflytta positionerna och lägger till ytterligare en dimension till varumärket. Med förståelse för ljudets styrka att engagera och beröra kan man stärka varumärkets trovärdighetskapital och dess framgångsfaktorer. Det krävs dock att man har förståelse för att detta ligger helt i linje med såväl affärsstrategin som varumärkesstrategin.

Hur tror ni att ert varumärke låter och i vilka sammanhang kan det stärka era affärsintressen?